Efter att jag varit hos Andreas pratade vi nästan aldrig efter, utan bara hälsade. Men en dag när vi var ute alla så tog någon Andreas keps och gav den till mig. Jag gömde den såklart och han satte igång sitt letande och frågade mig vart den var hela tiden. När han hittat den så började han skoja med mig och prata lite med mig. Det var nog efter det som vi började bli vänner.

Jag blev vän med honom på Playahead och vi pratade lite där, sedan frågade han efter min msn där det blev fullt prat hela tiden! Vi var främlingar och lärde känna varann genom att chatta. Vi pratade om allt, suktade varann med vad man hade för gott i munnen. Men vi pratade i verkligheten också, inga pinsamheter där. Han hade problem med sin dåvarande flickvän, och av någon anledning så var jag den som kunde hjälpa honom glömma att han var ledsen och istället bli glad.

Dagar gick och vi pratade alltmer, bytte nummer med varann och smsade istället varann då vi inte chattade genom datorn. Det blev allt sämre med hans flickvän och sedan höll det inte längre. Han var otroligt ledsen men försökte bita ihop. Trots att jag var en ny vän, var jag den enda som undrade hur han mådde. Han var ledsen i dagar men var ganska stark, eftersom han gillade henne verkligen jätte mycket.

Det var en teater i skolans aula på eftermiddagen. Brist på liv som vi hade så gick jag, Andreas, Timmy, Hampus och Matti dit. Han visste att sitt ex skulle vara där och de ville göra henne avundsjuk, så de bad mig ha benen över Andreas och hans arm runt om mig. Vi var inte kloka.