Jag visste att det i slutändan skulle bli jag som log. Jag vet hur och när jag ska beté mig, jag älskar att vara lockbetet. Jag älskar att se tortyren, jag älskar att se pudlandet. Det lättar äntligen i hjärtat, och jag kan gå framåt. Vilken mäktig känsla. 2009 kan komma som en orkan, jag är redo att bemöta året ensam och stark om det krävs!