Släpper aldrig taget

Hej. Mötte upp Bejna och sedan Sibel & Rita vid centrum, vi såg timmy och en av hans bubblor träffade mig rakt i ögat, blä! Vi gick till gården och drev massa. Efter det stötte vi på mina syskon och farbror som jag sedan gick hem med. Hemma har jag tittat på massa serier och bara rent utsagt gråtit. Jag får återblickar hela tiden och det tär på mig. Jag försöker hålla tillbaka allt men om kvällarna kommer det ut. Men en sak är säker, jag släpper aldrig taget. Jag kan knappt blunda, jag har för mycket i tankarna. Jag ska filosofera med min tröstande vän, musik. Vi hörs imorgon.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

.

RSS 2.0