Pratade med mamma om pappas gravsten. Jag vill att den ska sättas upp, fast vi har inte valt än. Jag blev till mig och sa att jag längre inte orkade vänta på dem, kosta vad det kosta vill för pengarna har vi. Hade tänkt mig en i svart marmor med guldgravad text, och ett litet staket runt hela. För ingen ska stampa på min pappa! Vi får se hur vi gör. Under lovet ska jag dit och göra fint på riktigt, jag är trots allt den enda som besökt honom hitills. Många fler besök blir det, för att samla tankarna, men ändå släppa ut allt vid en trygg människa, trygg kropp, som jag förlitar mig på. Har gråten i halsen nu så vi släpper detta, preliminärt.