Jag mår bra.
Konstigt nog ser jag utöver alla problem som härskar i min värld, jag ser bortom all tvivel och oro. Min livshistoria hittills har inte varit en saga, har haft det tungt och svårt. Men min glädje, och min styrka är det som hjälper mig ställa mig stadigt upp igen. Hur jag definerar min glädje? Jag har föräldrar som satte sina barn i första hand, de flög oss till Sverige för vår framtid, de ville att vi skulle lyckas, att vi skulle ha allt som livet hade att bjuda på. Vi var satans rika i mitt hemland, hade flera tunnland, bondgård, status. Men här var framtiden för oss. Jag har en handfull människor som jag skulle göra allt för. Jag väljer mina nära & kära noga. Min omgivning tolkar mig som "den glada" och det är så. Jag skrattar åt mycket, varför ska allt vara så seriöst hela tiden? Varför ska man stänga in sig i en liten håla och deppa, tror knappt många gått genom det jag gjort i min ålder, ändå mår jag bra. Jag skapar mitt egna öde, som alla andra.

Mina föräldrar lärde även mig att aldrig lita på någon annan, aldrig falla för grupptryck, och vara stark. Mestadels min pappa, eftersom jag växte upp som pappas flicka. Jag lärde mig att älska mig själv, livet och uppskatta det jag fick. Min styrka är nog min bästa egenskap, för jag har aldrig låtit mig luras till något, jag må vara ödmjuk, men vill jag inte något säger jag ifrån. So there you have it. Dessa ord skapar mig. Varför delar jag med mig av detta? Jag anser att dagens ungdom har fel insyn på livet.

Försök att låta bli att tänka på alla "tänk om", lev livet som det är nu,
man vet aldrig vad morgondagen bjuder på. Det förflutna hör till det förflutna och ska endast brukas för att minnas saker som fått en att lé.

Enkelt.